Textilkonst i ett retroperspektiv?

Min frånvaro från måndagens föreläsning innebar att jag initialt kände viss frustration när jag såg dagens uppgift, kantad av viss idétorka. Vad är min relation till textilkonst? Helt blankt i huvudet.
   Bortsett från mormors broderi och min egen fasansfulla syslöjdsundervisning är mina referenser begränsade.10-gruppen och Kaffe Fassett i all ära men jag kände mig inte triggad. Snarare gick associationerna från 10-gruppen till tryck. Marimekko, retrotrenden och vårt sökande och romantiserande av det förgångna. Om det är en dragning åt sekelskiftet och 20-talet, 50-talets pastellera eller 70-talets brunhet. Det känns som att det som tidigare var en jakt på den dyraste prylen är idag en jakt efter limited edition.Vad är mer limited än vintage? Tapeter, tyger och kläder.
    Elsa Billgren släpper bok, det är bilaga till kvällstidningen. Färgställningen och tillhörigheten guidar oss i vårt tyckande. Hur vi ska tycka och klä oss blir ett uttryck för hur vi vill bli uppfattade av vår omgivningen. När kravet på individualism och entrepenörskap ökar stegras också kraven på att vi ska urskilja oss ur mängden. Jag har baaaara vintage på mig, blandat från London och Berlin. One of a kind. Då är man speciell.
   Jag fastnade i ett sidospår eftersom jag per automatik kopplar textil till kläder. Jag började:

10gruppen-Marimekko-Polarn&Pyret-Gudrun Sjödén-hantverk-folklore-indiskt-etniskt-Fassett-Mönster-Idag-Lexington-Stjärnan-Status-Ikea-Karolina Palmér- Missoni -samarbete-H&M- Lacroix-Marknadsföring-Komersiellt-Varumärke- Symboler- Dödskallen- Religion-Kultur-Arv

  

   Jag slutade med att knyta an till essensen av hur jag vill fortsätta arbeta under den här veckan. Arv och kultur i relation till idag. Jag såg filmen om utställningen på Världskulturmuséet och fick många nya uppslag. Här finns också en strävan mot det ursprungliga som visar vilket riktning samhället är på väg. I filmen diskuteras uppluckringen av kolonialismen. Något som blir intressant att överföra till vårt samhälle. Vilka ska vi bryta oss fria ifrån? Vad ska vi luckra upp?

   Eftersom jag återigen hamnat på ett sidospår blir det avslutande något helt i linje med vad jag tror att den här veckan handlar om, eller i alla fall kommer handla om för mig. Som
tur var fick jag ett tips av Ingela om Ida Lovisa Rudolfsson. Tänk att jag nästan missade. Tack Ingela!
   Ett formspråk som har tydliga retroinfluenser framförallt i färgval som känns väldigt "svenskt" 50-tal och eget. Med en härlig kollageteknik som känns modern får hon mig intresserad. Jag tycker om hur det sprider sig ett leende på mina läppar. Vanligtvis tycker jag att textilkonst ofta känns dammig ( har antagligen med min egen referensbrist att göra) men det här var då raka motsatsen.


Bild: idalovisa.se

   Inspirerande människa som just nu förbereder utställning på akvarellmuseét i Skärhamn och utsmyckningar på en förskola. Projektet på akvarellmuséet verkar grymt intressant.
"Tweaks" heter den och pågar fram till maj.
En länk till foldern om utställningen.