Spånskivans förvandling

 Allting började med en spånskiva.

Vit väggfärg kan man ha till nästan allting.

Att skapa rum. Rumslighet. 

In action#att tömma ut kompost med planteringsspade

Reflektion v. 17

Det här veckan gick fort. Tiden sprang iväg utan att jag hann uträtta nånting vettigt känns det som. Ändå är jag där, närvarande mitt i processen. Känner, luktar och lyssnar på mig själv och min omgivning. Lite overload i huvudet. Nertyngt av känslan att jag måste ha nånting att visa upp i slutet på nästa vecka. Press. Som blandas med tillfredsställelsen av vad jag åstadkommit. Idag har jag använt en kap-och gersåg och köpt en spånskiva. There is a first for everything.

Inspo

Blev tipsad om en intressant Jonas som skapar modeller av rum. Efter prat om tittskåp och att titta in hos andra har nog de tankarna gnuggats av även på mig och jag har bestämt mig för att visualisera min process under de här gestaltningsveckorna. De rum jag befunnit mig i.

   Min utgång, exit var min trädgård och min obotliga vilja att göra fint omkring mig. Under projektets gång och framförallt under den senaste veckan har de tankarna bytts ut mot att jag vill visa, förmedla vad det är som hänt inuti mig under processen, det känns mer relevant och intressant. Jag har flera gånger påbörjat projekt som skulle kunna bli en förändring i mitt trädgårdsrum, men jag har insett att all omsorg jag lägger i trädgården per automatik blir förändringar. Det gör det mindre intressant och speciellt.

Tanken är nu att jag ska vi visa upp de rum som betytt mer/mindre i processen. To be continued.

Reflektion v. 16

Veckan avslutades med en tur till Blomsterlandet där inhandlande av citrusträd (har inte Johns tålamod), jord, en Mårbacka och passionsblomskransar förgyllde söndagsförmiddagen. 

I vardagsrummet tills det blir lite varmare

På Blomsterlandet rådde en hätsk stämning. Alla ville hinna plantera i vårsolen och inhandla penséer. Det är tydligen sådana man ska köpa( passar på den), eller pelargoner då( i en keramikkruka). 

  Under den här veckan har jag fotat och filmat lite, spelat in ett ljudklipp och skrivit några repliker som jag nog vill ha med i min slutprodukt. " Ska vi plocka körsbär i min trädgård" är ledmotivet den här veckan, och jag har insett att om man trallar på den många gånger blir man (jag) på väldigt bra humör.

   En trevlig illustration av Elin hade varit på sin plats, med körsbär, körsbärsblommor..en fink kanske. Jag har lärt mig en del om hur jag inte ska filma då jag uppmärksammat att jag tenderar att flytta på kameran för mycket, det blir svajigt. Nästa gång får jag använda stativ. 

   Jag är väldigt glad att jag hunnit fota lite under hela processen för det händer så mycket från en dag till en annan. Upp växer nya små blommor och gräset blir grönare. Idén med trädgårdsdagbok kanske inte är så dum ändå. Framförallt skillnaderna före och efter rensningen i rabarberlandet är roliga att se, då känner man att man uträttat något.

   Jag finner torkade och döda växter ganska vackra oftast. De är karga och har en naturlig skönhet hos sig som tilltalar, men nu när de är borta ser det såklart mycket friskare och frodigare ut!

   Det här med att rensa rabatter var ju ganska nytt för mig... jag tycker verkligen inte om sniglar, men har trots det lyckats stålsätta mig, med trädgårdshandskar går det mesta. Det är verkligen MYCKET sniglar i rabatterna. Avslutar veckan med en fortsatt trädgårdslust och ett bildspel.

Rabarberna ser nästan ut som minihjärnor

 Tulpaner på g

 Många fina träd på Blomsterlandet

Praktiska träskor, älskad sekatör och nyhandlad trädgårdsspade

Inte utan mina handskar!

 

 rabarber

vintergröna och scilla

murgröna

 men i sandlådan byggs inga sandslott

 

 och tänk att jag har en skottkärra#insikt

i min trädgård växer

Japansk lönn - Akleja -Tulpan - Pärlhyacint - Höstaster -Gullregn - Strandrift - Mosslox - Sedum -Krokus - Scilla - Pingstlilja - Vintergröna - Björk - Oxel - Forsytia - Syren - Spirea -Fläder - Rabarber - Plommon - Körsbär - Äpple - Pioner

Reflektion V.15

Vad är det som gjort att jag hamnat här. I livet liksom. Diskuterande med "svärmor" om spireor, svartvinbärsbuskar och gullregn. Nu växer scillor, krokus, tulpaner och diverse lökväxter såsom pärlhyacint, pingst- och påskliljor. Rhodedendron knoppas, syren och pioner likaså. Det är något som händer i luften. 

Den här veckan har innehållit både högt och lågt. Jag har försökt att hitta en ingång till exit. Vidare blev ingången min utgång. My Exit. Som leder ner i min trädgård. Vad finns i den och vad representerar den. För mig. 

   Onsdagens handledning öppnade upp för mig och hade en väldigt tillåtande ton. Det var skönt och gjorde att jag kände att jag kunde hänge mig åt vad jag faktiskt vill göra, som ständigt pockar på min uppmärksamhet. Den miniföreläsning vi fick av Anna gjorde mig uppmärksam på flera aspekter av processen som är nödvändiga men kanske inte alltid så angenäma. Förvirring hör till. I den här undersökande processen kommer jag att undersöka vilka faktorer det är som spelar in när man lever med en trädgård. Det viktigaste som Anna sade handlade för mig om drivet. Jag har känt en brist på den varan men har inte kunnat formulera det rent konkret. Det är klart man behöver ha ett driv för att komma någonstans i en process. Det är ju så självklart. Men på något sätt hade jag bestämt mig för att den här ingången skulle vara svår. Det skulle gå lite trögt i början, därför undersökte jag mina olika riktningar.

                                                                                                 Bild hämtad från fröken Frans blogg

Ingela beskriver hur hon samlat in information/material under veckan,något jag verkligen kan känna igen mig i. Eftersom processen i hög grad tillåter frihet har jag ägnat ganska mycket tid åt att samla in. Surfa runt och förkovra mig i trädgårdsvärlden.   

   Jag känner att jag är i början av att lära mig mycket om den kreativa processen, men jag känner inte än att jag kan formulera den ordentligt. Rent konkret har jag lärt mig hur jag ska använda kameran för att filma, samt att dokumentationen av en process i naturen hör hemma lika mycket i bildämnet som naturkunskapen#lärdom.

På g.

Nu är det sådär underbart att idéerna bara krullar sig i ändarna. Väntar på att det ska knytas ihop. Men än så länge njuter jag av att inte sovit nåt i natt. Underbart att vara fri!
   Idag Trädgårdsföreningen samt input av blivande arkitekt och konsultation med en som har haj på redigering av ljud som jag vill ha i min presentation. "Gör bara gör:"

Photoshoot#omplantering

My EXIT

Min utgång i trädgården som den mest fantastiska platsen på våren. Allt spirande, allt hopp inför sommaren.
   Det grönskar.
Det lever.
Det växer.
Jag ryser.
   Jag har blivit med trädgård. Det är först när allt ljus efter årskiftet kommit som jag insett, vant mig vid tanken. Min vanliga asfaltsgråa matta har bytts ut mot gräs. Fina strån som väntar på min omvårdnad. Nu försvinner snart tjälen och mossan ska förgöras. Med kalk eller vad var det jag läste. Research. Research och lite mer just det Research. Nu skall jag förkovra mig i trädgårdar..historia och sociala myter.
   Jag har hittat något som kan länkas samman med drivet i mig. Nu gasar vi. Pirr.

Veckoreflektion V. 14

Exit - EXIT- eXIT- EXit - ExIt - ExiT

Två intensiva dagar efter påskledighet med många möjligheter till att få inspiration och en kickstart i gestaltningsarbetet. Ändå är det bara ordet EXIT som snurrar runt. Vad ska vi göra? Vad är meningen med gestaltningsarbetet? 

   I bakhuvudet "Gör, bara gör", "Sätt igång" "Tänk inte för mycket, börja bara". 

   Ändå är det dessa uppmaningar som gör att jag inte kan sluta tänka. Ut suddas det olika stationerna i skulptursalen. Våra kollage och piprensskulpturer. Avbildningar av utsikten, vad betyder dem? 

   

Som jag såg det var de olika uppgifterna möjliga ingångar, men de presenterades för oss som att de var till för oss och vår spirande inspiration. För mig gjorde det arbetet tungt, axlarna tyngdes ner. Så många intryck att sortera gjorde det svårt att sålla och hitta och ta till mig något som kunde passa min gestaltning. Som vanligt har jag en inneboende känsla av att jag vill veta vad som förväntas av mig. Ska jag tänka på de olika stationerna i skulptursalen eller ska jag utgå från mig själv? Är det processen som är det viktiga? Hur mycket tid man lägger ner? Hur resultatet blir?

EXIt - exiT- eXit- EXiT - exiT - exIT 

Vad är min utgång? Min/mitt exit? 

Den här veckan har varit kort och väckt många frågor. Jag tyckte att det var fint att se hur arbetet utvecklades i skulptursalen, det gemensamma och deltagandet uppmärksammades på ett tydligt sätt. Men för mig var formatet inte ultimat, jag kände stor förvirring och därigenom viss handlingsförlamning, premisserna var otydliga samtidigt som det inte rådde några större oklarheter kring själva stationerna. Det var mest sammanhanget som försvårade för mig. Och jag uppehöll mig där. Jag återkommer till att det var svårt att sortera i miljön som det hände så mycket i, på en och samman gång. Svårt att hitta fokus. Det blev inte tillfredsställande och gav inte den grund inför gestaltningen jag hoppats på.

   Man är så van i skolsammanhang att bli ledd, att man omedvetet förväntar sig det. Här är vi fria, vilket är skönt egentligen, egentligen tycker jag om det. Men jag har svårt att förhålla mig till det. Vilket är bra träning, för jag tror verkligen att våra elever kommer behöva det fria utrymmet för sitt skapande.
   Filmen vi fick se "Exit through the gift shop" visade hur man kan genomföra ett projekt på ett ganska hänsynslöst sätt. Är det tanken kanske? Att vi ohämmat och glupskt ska ta för oss av vad världen har att erbjuda. Den finns ju här så "gör bara gör". Nä det tror jag väl egentligen inte, men filmen är intressant på många sätt. Framförallt är det intressant hur den hos de flesta väcker ett obehag eller en lite äcklad känsla. Hur vinklad den är. Som betraktare tycker man att Thierry är "mindre konstnär" men tänk om han inte är en copycat, eller tänk om alla är copycats. Jag tycker att han är en visp med storhetsvansinne, men det beror ju av sitt sammanhang, filmen är ju vinklad så. Man ska ju tycka att han överger sin familj och trygghet för vadå? Titta på gatukonst och sedan genomföra ett galet projekt.
   Varför?
   "Gör bara gör" 

Min gestaltning är ett embryo.

EXIT